Egen utbildning
- FK med analystisk kemi, matematik och statistik, Umeå Universitet, 1983.
- FD i analytisk kemi, Umeå Universitet, 1987.
- Docent i analytisk kemi vid Umeå Universitet, 1996.
- Fartygsbefälsexamen klass VIII, utfärdat av Transportstyrelsen
- Godkänd arbetsmiljöutbildare, utfärdat av AFA
Förutom företagen har jag tidigare parallellt arbetat som:
1979 – 2007 Forskningsingenjör, forskare, docent, forskningssamordnare vid Arbetslivsinstitutetet och dess föregångare.
Mitt arbete omfattade bl a projektledning, med ansvar för ekonomi och arbetsledning. Forskningen fokuserades mot utveckling av mätmetoder för exponeringsbedömning av kemiska ämnen på hygieniska gränsvärdeslistan samt av läkemedelexponering inom sjukvården och med tillhörande kringarbete. Utöver forskning undervisade jag även på universitetskurser, arbetsmiljöingenjörsutbildningen, skyddsombudskurser, gymnasielinjer. En viktig del av mitt arbete var avgiftsfinansierade uppdragsmätningar, uppdragsanalyser och riskbedömning av exponering i olika arbetsmiljöer. Samhälls- och myndighetsstöd i form av remissbehandling, rådgivning, kunskapssammanställningar, informationsinsatser mm ingick också i arbetsuppgifterna. Här var Arbetsmiljöverket och företagshälsovården viktiga avnämare. Som svensk expert, utsedd av SIS, deltog jag även i flera europeiska och internationella standardiseringsgrupper inom området mätning av kemiska ämnen i arbetsmiljön.
2007 – 2016 Forskare vid Kemiska institutionen, Umeå Universitet (UmU).
Inledningsvis var jag projektledare för ett forskningsprojekt med utveckling av mätmetoder för antibiotika och penicilliner i arbetsmiljön samt en kartläggning av sjukvårdspersonalens exponering för dessa läkemedel. Därefter har jag varit medsökande till två projekt för undersökning av yrkesmässig hudexponering för isocyanater och epoxy samt ett projekt avseende utbyte mellan luft och hav av bromerade föreningar i Bottenhavet. Vid sidan av forskning har jag även undervisat i grundläggande kemi vid program och kurser där kemi ingår som delämne, t ex Miljö och Hälsoskyddsprogrammet, Energiteknikerprogrammet. Jag har också ansvarat för två fristående webbaserade kurser, Arbetsmiljö och säkerhet samt Kemisk arbetsmiljö. Jag har även varit ansvarig lärare på en arbetsmiljökurs till Processingenjörsprogrammet.
2016-06-15 – 2016-12-31: Projektledare, Lokalförsörjningsenheten (LOK), UmU
Med en projektanställning på 30% har jag arbetat med projektet ”Säker Kemikaliehantering” under hösten 2016. Syftet med projektet har varit att undersöka hur kemikaliehanteringen fungerar vid institutioner som har laborativ verksamhet och peka på behov av stöd samt bidra med stöd och råd för en säker kemikaliehantering.
2017-01-01 – 2017-06-30: Miljösamordnare, LOK, och Medicinska fakultetens kansli (MFK), UmU
Vid MFK bidrog jag till laborativ verksamhet vid medicinska fakulteten med stöd och råd för en säker kemikaliehantering och riskbedömningar. En stor del av tiden används för att svara på frågor om kemikaliehantering och ge råd för riskbedömningar. Anställningen omfattade 10% av heltid.
Vid LOK hade jag en anställning på 20%. Uppgiften var att genomföra en uppföljnig av projektet ”Säker Kemikaliehantering” (se ovan). Målet var att undersöka hur den laborativa verksamheten lyckats förbättra hantering av kemikalier och sin arbetsmiljö.
2017-07-01 – 2022-07-23: Miljösamordnare, MFK, UmU
Vid MFK bidrog jag till laborativ verksamhet med stöd och råd för en säker kemikaliehantering och riskbedömningar. Anställningen har omfattat 10% av heltid.
Främsta arbetsuppgifter som forskare
Jag har:
- Utvecklat provtagningsmetoder och selektiva analysmetoder för läkemedel, metaller och metallorganiska föreningar i arbetsmiljön samt metoder för biologisk kontroll.
- Kartlagt exponering för läkemedel, metaller och metallorganiskaföreningar i olika arbetsmiljer.
- Undervisat vid Arbetslivsinstitutet (dåvarande Arbetsmiljöingenjörsutbildningen) och vid Umeå Universitetets på arbetsmiljökurser och grundkurser i kemi
- Varit handledare för doktorander, examensarbetare och projektarbetare
- Deltagit i nationellt och internationellt standardiseringarbete inom området kemiska hälsorisker i arbetsmiljön
Urval av projektområden från tidigare forskning i omvänd kronologisk ordning
Bromerade föreningar i arktis
Inom detta projektområde har jag varit med och studerat utbytet av bromerade föreningar mellan hav och luft. Särskilt har utbytet av naturligt bildade bromanisoler undersökts. Dessa föreningar bildas av marina organismer och liknar i viss mån bromerade flamskyddsmedel. Därför är utbytet mellan hav och luft av dessa föreningar intressant att jämföra med motsvarande utbyte av antropogena bromerade föreningar.
Urval av publikationer
Bidleman TF, Agosta, K, Andersson A, Haglund P, Nygren O, Ripszam M, Tysklind M. Air-water exchange of brominated anisoles in the northern Baltic Sea. Environ Sci & Technol, 48 (2014), 6124-32.
Bidleman T, Agosta K, Andersson A, Brorström-Lundén E, Haglund P, Hansson K, Laudon H, Newton S, Nygren O, Ripszam M, Tysklind M, Wiberg K. Atmospheric pathways of chlorinated pesticides and natural bromoanisoles in the northern Baltic Sea and its catchment, Ambio, Supple 3(44) (2015), 472.
Bidleman T, Agosta K, Andersson A, Haglund P, Liljelind P, Hegmans A, Jantunen L, Nygren O, Poole J, Ripszam M, Tyskling M. Sea-air exchange of bromanisoles and methoxylated bromodiphenylethers in the Northern Baltic. Marine Pollution Buletin, 112 (2016), 58.
Bidleman T, Nygren O, Tysklind M. Field estimates of polyurethane foam: air partition coefficients for hexachlorobenzene, alpha-hexachlorocyclohexane and bromoanisoles. Chemosphere, 159 (2016), 126.
Bidleman T F, Laudon H, Nygren O, Svanberg S, Tysklind M. Chlorinated pesticides and natural brominated anisoles in air at three nothern Baltic stations. Environ Pollut. 225 (2017), 381-389.
Bidleman T F, Brorström-Lundén E, Hansson K, Laudon H, Nygren O, Tysklind M. Atmospheric transport and deposition of bromoanisoles along a temperate to arctic gradient. Environ Sci Technol,
DOI: 10.1021/acs.est7b03218.
Läkemedelsexponering
Inom detta projektområde har jag utvecklat mätmetoder för att kunna studera och kartlägga sjukvårdspersonalens exponering för läkemedel vid beredning och administrering.
En testmetod för att kontroller läckage av cytostatika från beredningssystem har utvecklats.
I boken ”Occupational Health for Health Care workers” finns ett kapitel risker vid cytostatika arbete.
Senast arbetade jag med att utveckla en screeningmetod för att mäta spill och läckage vid hantering av antibiotika. Vidare användes metoden för att kartlägga spill och läckage av olika antibiotika vid ett 20-tal sjukhus i runt om i Sverige. Detta projekt avslutades 2011 och finansierades av AFA.
Urval av publikationer
Moore, G and Nygren, O. Penicillin. Criteria document for Occupational Standards. Arbete & Hälsa, 2004:6, Arbetslivsinstitutet, Stockholm, 2004.
Hedmer M, Jönsson B A, Nygren O. Development and validation of methods for environmental monitoring of cyclophosphamide in workplaces. J Environ Monit 6 (2004), 979-84.
Nygren O, Gustavsson B, Eriksson R. A test method for assessment of spill and leakage from drug preparation systems, Ann Occup Hyg, 49 (2005), 711 – 718.
Nygren O. Development of measuring methods based on wipe sampling for assessment of emission and distribution of cytotoxic drugs in indoor environments. Proc 10th Intl Conf Indoor Air Quality and Climate, pp 2756-2761, 4-9th Sept, Beijing, China, 2005.
Nygren O. Exposure to hazardous drugs. Hosp Parm Europe 4 (2006), 66-68.
Nygren O, Olofsson E, Johansson L. Spill and leakage using a drug preparation system based on double filter technology. Ann Occup Hyg, 52 (2008), 95-98. Kan laddas ner i fulltext från: http://annhyg.oxfordjournals.org/cgi/content/full/52/2/95
Nygren O, Olofsson E, Johansson L. NIOSH definition of closed system drug-transfer devices. Ann Occup Hyg, 53 (2009), 549. Kan laddas ner från: http://annhyg.oxfordjournals.org/cgi/content/full/53/5/549
Nygren O, Lindahl R. Undersökning av spill och läckage vid hantering av antibiotika inom sjukvården. Slutrapport AFA-projekt 07-0043. Umeå Universitet, Umeå, 2010.
Nygren O, Lindahl R. Development of a method for screening spill and leakage of antibiotics on surfaces based on wipe sampling and HPLC-MS/MS analysis. J ASTM International, 8 (2011), 10.
Nygren O, Lindahl R. Screening of spill and leakage of antibiotics in hospital wards. J ASTM International, 8 (2011), 24.
Utveckling av mätmetoder för aerosoler och metaller på plats i arbetsmiljön
Traditionell mätning av aerosoler och metaller i arbetsmiljön är en tvådelad process. Provtagning sker ute i arbetsmijön varefter proven analyseras på laboratorium vid ett senare tillfälle. Nu finns moderna elektroniska instrument som gör det möjligt att provta och analysera aersoler och metaller på plats i arbetsmiljön.
Det öppnar för nya strategier för mätningar av exponering i olika arbetsmiljöer. Snabba enkla mätningar på plats öppnar för breda screeningstudier där man kan gör många mätningar för att identifiera problemområden där sen mer omfattande och noggranna mätningar kan behövas.
Dessa snabba enkla metoder kan även vara ett effektivt pedagogiskt verktyg för att visa arbetstagre hur dom kan förbättra sitt arbetssätt så att exponeringen minskar.
Urval av publikationer
Nygren O, Aspman O. Validation and application of wipe sampling and portable XRF analysis as an on-site screening method for assessment of deposited aerosols on workplaces, Aust J Chem 37 (2004), 1021-28.
Nygren O. Platinum element and gold. Occupational exposure. In Speciation analysis of platinum group elements and gold, ed Cornelis R, Wiley & Son, London, 2005.
Nygren O. Occupational exposure to palladium in various work environments. In Palladium Emissions in the Environment: Analytic, Environmental Assessment and Health Effects, eds Zereini F och Alt F, Springer Verlag, 2006.
Nygren O. Wipe sampling as a tool for monitoring aerosol deposition in workplaces. J Environ Monit, 8 (2006), 49 – 52.
Andersson I-M, Lindahl R, Nygren O, Stor H, Sundström-Frisk C. Intermediärers roll. I Arbetsmiljöarbete i Sverige 2004. En kunskapssammanställning över strategier, metoder och arbetssätt för arbetsmiljöarbete, Eds: Andersson I-M, Hägg G, Rosén G, Arbete & Hälsa 2006:6, Arbetslivsinstitutet, Stockholm, 2006.
Schneider T, Jansson A, Alstrup Jensen K, Kristjansson V, Luotamo M, Nygren O, Savolainen K, Skaug V, Thomassen Y, Tossavainen A, Tuomi T, Wallin H. Evaluation and control of occupational health risks from nanoparticles. TemaNord 2007:581. Ed. Schneider, T. Nordic Council of Ministers, Copenhagen, 2007, ISBN 978-92-893-1563-0.
Vattenjetskärning
Ett projekt för studier av arbetsmiljöförhållanden vid abrasiv vattenjetskärning med olika typer sand. Syfte var att undersöka möjligheter och förutsättningar för ett utvecklingprojket för att förbättra arbetsmiljön.
Detta projekt, som avslutades under år 2000, skedde i samarbete med Vattenjetgruppen vid Luleå Tekniska Universitet och finansierades av Rådet för Arbetsmiljöforskning. I projektet ingick en enkätstudie samt pilotmätningar av den aerosol som bildas vid vattenskärning vid ett antal anläggningar. Här mättes såväl damm, som metaller och förekomst av kvarts i aerosolen.
Publikation
Nygren O, Flinkfeldt J. Förbättrad arbetsmiljö vid abrasiv vattenskärning (in Swe) [Improved work environment during abrasive water-jet cutting] Arbetslivsrapport 2000:7, Arbetslivsinstitutet, Solna, 2000.
Laserbearbetning
Foto: Trumpf
Projektet avslutades under 1999 och avsåg studier av aerosolexponering vid ytbehandling med laser. En tänkbar fortsättning av projektet är utveckling av metoder att mäta emisson och exponering vid laserbearbetning av kompositmaterial.
Arbetet har skett i samarbete med Laser gruppen vid Luleå Tekniska Universitet, ArgeLas i Wien, Österrike, och Laser Zentrum i Hannover, Tyskland.
Urval av publikationer
Nygren O, Flinkfeldt J, Lidén G, Lundgren L, Püster T and Seebaum D. Emissions generated during laser cladding. Proc 3rd EUREKA Industrial Laser Safety Forum, pp 149-156, Copenhagen, 4-5 May, 1995.
Haferkamp H, Püster T, Nygren O, Beck-Hansen E. Ring experiments as accompanying measure for investigations of emissions during laser material processing in the EU643 project. Proc 3rd EUREKA Industrial Laser Safety Forum, pp 123-130, Copenhagen, 4-5 May, 1995.
Nygren O, Haferkamp H, Seebaum D, Püster T and Beck Hansen E. Round Robin experiments for comparison and evaluation of analytical methods for the determination of emissions from high-power laser material processing. Analyst 121 (1996), 1291-1294.
Püster, T and Nygren, O. Gas and Fume Emissions, section 2 in ”Laser Safety Handbook”, Ed: Schröder, K, Argelas, Wienna, Austria, 2002.