Just nu: Ättiksyra 60 % till försäljning. [Läs mer]
Toras bigård
Damina AB driver Toras Bigård på Jongården. Vi är nu inne på 14:e säsongen med biodling av det Nordiska biet. Det har varit både med- och motgångar. Läs mer om utvecklingen av Toras bigård längre ner på sidan.
Det Nordiska biet är en hotad biras och vi försöker hitta en fristad för rasen här på Holmön. Jag samarbetar därför med Föreningen Nordbi, bl a som projektadministratör och kassör i föreningen. Damina är också med i bl a Nordbiprojektet och andra projekt, som syftar till att rädda det Nordiska biet. Tillsammans med föreningen och projekten försöker jag i första hand skapa en genpool och parningsplats för renrasig parning av det Nordiska biet här på Holmön. Läs mer om Nordiska bin och Nordbiprojekten.
Genpool
Bin flyger inte långt över öppet vatten, så därför är Holmön lämplig plats för att skapa en genpool med renrasiga Nordiska bin. Ett viktigt syfte med vår biodling är att skapa en sådan genpool här på Holmön. Här har vi under åren nu byggt upp en genpool med i dag sju samhällen med renrasiga drottningar av olika genetiska linjer. Det är Nordbiprojektet som bidrar med renrasiga samhällen och drottningar från drottningodlare på fastlandet. Nu har dock genpoolen mött svårigheter då Varroakvalstret idag finns i Umeåområdet. Här ute på Holmön dock finns inte Varroa än. Det gör att det är svårt att förnya genpoolen med nya renrasiga drottningar, som är Varroafria. Vi arbetar på en lösning med att använda okläckta drottningceller.
Information
Under sommaren kan besökare boka visningar av bigården mot en mindre avgift. Det brukar vara många besökare, som kommer och får lära sig mer om hur bina lever och hur biodling går till. Honung från bigården kan köpas på Holmöns Lanthandel. För mer information om biodlingen kontakta oss.
Honung
Växtligheten på Holmön är blandad mellan beteshagar, brukad och obrukad åkermark, lövskogsdungar och barrskog med blåbär och lingon samt en hel del områden med kalhyggen, med bl a hallon och ljungmarker. Det ger en smak- och doftrik honung utan någon karaktär av specifika växter som dominerar.
Den honung, som bina producerar, bereder vi här på Holmön och vi kallar den för Holmöhonung. Produktionen av Holmöhonung är en del av verksamheten, även om genpoolen är i fokus. Holmöhonung finns att köpa på Holmöns Lanthandel och även direkt från Damina AB.
NordBi-projektet
Damina AB och Olle Nygren är medlemmar i Föreningen NordBi och deltar i några EU-finansierade projekt som leds av föreningen. Damina sköter den ekonomiska administrationen i projekten. Projekten syftar till rädda den utrotningshotade birasen Nordiskt bi.
Holmön ligger 10 km från fastlandet och bildar därför en isolerad biotop där det Nordiska biet kan leva utan störning från andra biraser. Holmön är därför en utmärkt plats som lokal för en genpool och parningsplats för det Nordiska biet. Klimatet har visat sig vara lämpligt, trots att de kalla vårarna, som leder till att växtligheten kommer igång senare än på fastlandet, vilket kan vara ett problem. Vid sena vårar får vi stödutfodra bina i maj. Läs mer om NordBi-projektet.
Drottningparning
Under sommaren 2009 inledde vi försök med drottningparning. Under två 14-dagars perioder i juli hade vi 15 respektive 17 drottningar från fastlandet ute på ön för parning. Resultatet blev att lyckad parning för över 85 % av drottningarna och med i det närmaste 100% ren-rasighet på avkomman.
Under sommaren 2010 hade vi 34 drottningar från fastlandet här på ön för parning under senare halvan av juli. Även denna parning blev lyckad med nästan 100% renrasighet på avkomman. Vi fick även behålla tre nyparade drottning till de avläggare vi kunde göra i slutet av den sommaren (se nedan).
Sommaren 2011, 2012 och 2013 blev det ingen drottningparning på Holmön. Sommaren 2014 hade vi en begränsad men lyckad parning drottningar. Sommaren 2015 körde vi igång med drottningparningen fullt ut igen. Det blev hela 104 drottningar som under juli och augusti parades här på Holmön uppdelat på tre omgångar. Även sommaren 2016 var en sommar med många drottningar på Holmön. Hela 132 drottningar besökte vår parningsstation. Parningen blev procentuellt en sämre sommar med bara ca 70% lyckad parning.
Sommaren 2017 med sin dåliga sommar fick vi bara drygt 30 drottningar till parning. Det visade sig dock vara med lyckosam parning med över 80% av drottningarna blev äggläggande. Sommaren 2018 hade vi två omgångar med drottningar för parning, totalt 38 drottningar med över 80% lyckadparning. Sommaren 2019 var det ingen parning på Holmön och sommaren 2020 blev det bara parning av sex drottningar för utökning av genpoolen med avläggare. Främsta orsaken till detta är att Varroa nu finns i Umeåområdet, men inte här på Holmön. Det innebär att ingar kläckta drottningar kan skickas ut på Holmön för parning, Vi försöker hitta en lösning med att skicka ut okläckta drottningceller i Apideror med bin från Holmön. Först behöver dock bistammen på Holmön utökas så det finns bin till apideor. Det innebär att vi inte haft drottningparning under 2021 eller 2022.
Utvecklingen av Toras bigård sedan starten – En historisk tillbakablick
Tora Nygren påbörjade ett försök med två bisamhällen under 2007. Övervintringen 2007/2008 fungerade bra och hon utökade bigården under 2008 till sex samhällen. Det blev två avläggare från de befintliga samhällena, och hon fick även ytterligare två samhällen från Nordbi-projektet. Hösten 2008 kunde således 6 samhällen invintras.
Under vintern 2008/2009 dog två samhällen, men två av de över-levande växte sig starka under sommaren och det gick att göra av-läggare från dessa samhällen på sensommaren så att hon kunde invintra sex samhällen även hösten 2009.
Alla samhällena överlevde den långa och snörika vintern. Med stödutfodring i maj 2010 kom samhällena igång på ett bra sätt. Den svala perioden i juni medförde dock att samhällena inte växte i den takt Tora räknat med. Det innebar att det inte blev så mycket honoung hösten 2010. Under sommaren 2010 fick Tora ytterligare två samhällen från NordBi-projektet. Samtidigt kunde hon även göra avläggare från tre samhällen och förse dessa med drottningar, som just parats här på ön (se ovan). Nu var det så många samhällen att Tora kunde etablera ytterligare två bigårdar, en vid Holmöns skjutbana och en i Snöcksmyra båda ca 3 km från Jongården. Hösten 2010 invintrades 11 samhällen. Det året blev också den bästa honungsskörden hittills med ca 15 kg/samhälle. Det var dock stor variation mellan samhällena (ca 8 – 40 kg/samhälle) beroende på om de var avläggare eller etablerade samhällen.
Tyvärr blev vintern 2010/11 en svår vinter för alla bin och biodlare i Västerbotten, så även för oss på Jongården. Den vintern förlorade vi Tora i cancer och nästan alla bisamhällena. I april fanns levande bin i endast 3 av 11 samhällen, men 2 klarade inte den kalla våren.
För att hedra Toras minne beslöt barnen och jag dock att ta vid och fortsätta med biodlingen på Jongården och namnet Toras Bigård etablerades. Sommaren 2011 blev således ett år utan honungsproduktion. Istället satsade jag och barnen på att bygga upp nya samhällen och kunde hösten 2011 invintra fem samhällen, som alla fick behålla honungen och fick dessutom vinterforder så mycket de ville dra in. Avläggarna gjordes dock en bit in på sensommaren och tre av samhällena visade sig vara för svaga och klarade inte vintern 11/12.
Sommaren 2012 inleddes således med enbart två samhällen, som visade sig var starka och produktiva. I augusti bidrog Nordbi-projektet med ytterligare två birika samhällen, med drottningar som parats här på Holmön under somaren 2010. Fyra samhällen vintrades in hösten 2012 och tre överlevde vintern.
I början av sommaren 2013 gjordes avläggare av alla samhällen och nya drottningceller sattes i de gamla kuporna. Sommaren kunde därför inledas med sex samhällen, som också invintrades till hösten. Honungskörden 2013 var inte bra räknat på sex samhällen, men då flera avläggare gjorts får den ändå ses som godkänd.
Vintern 2013/14 blev ingen riktig vinter och alla sex samhällena överlevde vintern men under maj månad fick vi en attack av stackmyror och två samhällen strök med innan vi kunde avvärja myrornas framfart. Med stödfoder klarade de överlevande samhällena kylan i juni. På grund av kylan och att samhällena inte kom igång så bra gjorde jag inga avläggare. Sen tog det fart. Sommaren (juli och augusti) 2014 blev ju en fantastisk sommar med varmt (27+) och soligt väder i över 1½ månad. Det visade sig också i binas aktivitet. Det blev rekordskörd av honung, både totalt och per samhälle. I september invintrades 4 starka samhällen.
Våren och försommaren 2015 var kall och regnig. Det dröjde därför innan bina kom igång. Vi bestämde därför att satsa på ett mellanår med utökning med avläggare från fyra samhällen. Före midsommar fick vi även ett tillskott med ett starkt samhälle från Nordbiprojektet. I början av juli fick vi ytterligare två starka samhällen från projektet. På grund av alla avläggare blev det årets honugskörd begränsad (< 20 kg/samhälle). Jag kunde utöka antal samhällen och till hösten invintrades 11 samhällen mot fyra hösten innan. Sommaren 2016 inleddes med nio samhällen, eftersom två inte klarade vintern. Strax efter midsommar gjordes tre avläggare. En av avläggarna misslyckades, sannolikt lyckade dom inte dra upp någon ny drottning utan flyttade in i samhället intill. Vi förlorade även ett samhälle till under sommaren. Sannolikt svärmade det. Till hösten invintrades 8 samhällen varav 6 klarade vintern.
Våren 2017 startade med 6 samhällen men ett samhälle visade sig sakna drottning och slogs ihop med ett annat samhälle. Därför inleddes säsongen med enbart 5 samhällen. Sommaren inleddes med mycket kyla och regn (100 mm i juni mot normalt 25 mm) och bina kom inte igång förrän efter midsommar. Som många andra biodlare konstaterat så är sommaren 2017 en förlorad sommar med nästan ingen honungsskörd alls. I augusti fick vi ett nytillskott av ett samhälle från Norbiprojektet. Sex samhällen invintrades som alla klarade den snörika vintern. Våren 2018 skickades ett samhälle iland då det visat sig utvecklats negativt ur renrassynpunkt. Sommaren 2018 hade vi således 5 renrasiga samhällen. Den torra och varma sommaren medförde mycket av blomningen passerat innan samhällena byggt upp bimängden. Det medförde en honungsskörd som var sämre än förväntat.
Sommaren 2019 blev ett normal år med honungsproduktion, men tyvärr förlorade vi ett samhälle och kunde därför bara invintra fyra samhällen. Under sommaren 2019 fick vi också ett kraftigt vaxmalsangrepp i kuplådor som inte användes. Lådor med utbyggda ramar till fyra samhällen förstördes då vaxmalen åt upp all vax.
Somaren 2020 blev en dålig bi-sommar. Det började bra i maj då det blev varmt och våren hastade på. Sen i början av juni blev det betydligt kyligare och allt stannade upp. Även större delen av juli var sval och inte mycket hände i kuporna. Det blev heller ingen drottningparning, utom för egna avläggare till genpoolen. Det berodde främst på att det nu finns varroa på fastlandet men inte här på Holmön. Honungsskörden blev hälften mot förra året.
Vintern 2020/2021 gick bra och inga vinterförluster uppkom, trots invintring av två lite svagare samhällen. Sommaren 2021 blev det också en sämre honungsskörd, främst beroende på kyla i juni som medförde att äggläggningen stannade av. När det sen blev varmt i juli så var det bibrist och inget riktigt drag. Ingen drottningparning detta år heller då vi ännu inte hittat någon lösning hur vi ska lösa problemet med varroa.
Sommaren 2022 blev också en sämre sommar då det var kyligt i juni och när värmen kom efter midsommar och blomningen tog fart var antalet bin för lågt för att få riktigt bra drag. Under slutet av sommaren fick vi tre drottningpuppor från en varroafri drottningodling i Stensele. Dessa sattes i tre avläggare. Två lyckades och hade äggläggande drottningar i slutet av augusti. Honungskörden blev blygsam och sämre än förra sommaren. Vi kunde invintra sju samhällen.